Differentierande landskap av skolor: En geografisk analys av socio-rumslig segregering av skolområden och utbildningsresultat från grundskolor i Nylands regionen

27.8.2020

Motivationen till min magisteruppsats var grundad på den ökande socioekonomiska segregationen i Helsingfors under de senaste decennierna med fallande skolresultat i de mer missgynnade områdena som en av följderna. De fyra socioekonomiska variablerna grundläggande utbildning, högre utbildning, arbetslöshet och låginkomsthushåll blev analyserade i denna uppsats för alla de 337 skolupptagningsområdena i de 26 kommunerna i Nyland. Målet var att undersöka de rumsliga socioekonomiska skillnaderna mellan dessa skolupptagningsområden samt ett möjligt samband med utbildningsresultat gällande finska och matematik från 1 920 förstaårselever från 41 olika skolor inom Nyland, tillhandahållna av Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Resultaten från denna studie visade på anmärkningsvärda socioekonomiska skillnader mellan skolupptagningsområden i Nyland, där Helsingfors, med stor marginal är det område med de största socioekonomiska skillnaderna mellan skolupptagningsområden. Östra Helsingfors visade ofta på låga socioekonomiska nivåer med en låg utbildningsnivå och en hög arbetslöshet medan västra Helsingfors och södra Esbo presenterade en hög utbildningsnivå jämförelsevis mot andra delar av Helsingfors regionen samt resten av Nyland. Helsingfors presenterad generellt en hög utbildningsnivå där 21% hade en högre utbildning (magister eller högre) jämfört med västra och östra delarna av Nyland där bara 3,7% hade en högre utbildning. Helsingfors presenterade även en jämförelsevis hög arbetslöshet med 6,4% jämfört med västra och östra Nyland där arbetslösheten i genomsnitt var 4%. Även ojämlikheter av antal låginkomsthushåll mellan skolupptagningsområden hittades, där Helsingfors skolupptagningsområden presenterade den högsta nivån (18%) jämfört med resten av Nyland där den genomsnittliga nivån låg på 10% av låginkomsthushåll inom skolupptagningsområdena.

Gällande sambandet mellan dessa socioekonomiska skillnader och utbildningsresultaten så var två av de fyra variablerna signifikanta, nämligen grundläggande utbildning och högre utbildning. Utbildningsresultaten gällande finska hade ett starkare samband med de socioekonomiska variablerna än de matematiska utbildningsresulten där 25% av variationen mellan skolornas finska utbildningsresultat kunde förklaras med de två variablerna grundläggande utbildning och högre utbildning. Sambandet med de matematiska utbildningsresultaten var svagare, där bara den socioekonomiska variabeln grundläggande utbildning var signifikant med de matematiska utbildningsresultaten, där 11% av variationen mellan skolornas matematiska utbildningsresultat kunde förklaras. Detta är ett vanligt resultat från tidigare forskning och litteratur där språkfärdigheter har visat sig ha en mycket starkare korrelation till bakgrund i hemmet, medan kunskaper i matematik är mer oberoende av det kulturella kapitalet och de resurser som finns tillgängliga i hemmet.

Eleverna i denna studie var förstaårselever och har möjligtvis inte hunnit formats av socioekonomiska faktorer i samma grad som till exempel högstadieelever. Men skillnader hittades ändå mellan elevernas utbildningsresultat vilket visar på problematiken med en socioekonomisk segregation även från en tidig ålder. Dessa resultat ger ny insikt om finsk utbildningspolitik och visar behovet av att stödja skolor i missgynnade stadsdelar i olika stads- och landsbygdsområden. Dessa resultat visar även att socio-rumslig segregering i Nylands regionen är betydande och påverkar elevernas utbildningsresultat redan i början av elevernas skolgång.

Av: Pontus Edvinsson

Pro gradu: Differentiating landscapes of schools: A geographical analysis of socio-spatial segregation of school catchment areas and educational outcomes of primary schools in the Uusimaa regio

Tillbaka