Grundskolan kan erbjuda mer än världens bästa undervisning
27.09.2020
Vår internationellt erkända grundskola utgör en solid grund för hela utbildningssystemet och Finlands konkurrenskraft i informationssamhället. Nationell bildning och utbildning av hög kvalitet är fundamenten som har gett den finländska grundskolan dess värde och uppskattning. Skolan har inte endast betydelse för utbildningen, utan kan ha en betydligt större inverkan särskilt på sin närmiljö än man tror. Skolan kommunicerar med sin omgivning även på andra sätt än endast genom att utbilda barn.
Många skolor ställer sina lokaler till förfogande för olika fritidsaktiviteter, såsom hobbyer, föreningsverksamhet och fritt bildningsarbete, och betjänar därmed ett stort antal aktörer i sin omgivning. Det är inte bara barnfamiljer som gagnas av närskolan. Skolans indirekta betydelse för och inverkan på närmiljön och dess invånare kan vara ännu större, men eftersom nyttan inte är så lätt att påvisa blir den oftast förbisedd.
Den senaste forskningen inom utbildningen har strävat efter att öka förståelsen för den multifunktionella växelverkan mellan skolan och dess närliggande omgivning. Forskare inom olika vetenskapsområden är eniga om att skolor har positiv inverkan på utvecklingen av sin närmiljö. Närskolan har visat sig ha en positiv inverkan på bland annat regionens ekonomi, servicestruktur och sociala liv. Därutöver kan skolan stärka känslan av samhörighet mellan människor och deras bostadsområden samt utveckla den lokala identiteten. Skolan kan också ha en viktig funktion i att skapa och främja lokal kultur.
Med andra ord kan skolan bidra till hur människor upplever sin egen boendemiljö. Den bild som skolan förmedlar om sin närmiljö och dess boendetrivsel kan påverka människors beslut att flytta till orten och därigenom öka livskraften i området.
Skolan i centrum för den lokala utvecklingen
I Finland har man forskat i vilken betydelse den lokala befolkningen har på sin närskola främst i små byskolor på landsbygden, som i årtionden har utsatts för enormt nedläggningstryck. Den typiska uppfattningen om en byskola är att den är byns "pulserande hjärta", som fungerar som en naturlig mötesplats för regionens invånare i olika åldrar samt att den är centrum för fritidsaktiviteterna. Att hela byn tynar bort när byskolan läggs ned är något man har fått uppleva både i Finland och andra urbaniserade länder med minskande befolkning.
Å andra sidan kan vi hitta flera exempel från andra länder där man uttryckligen genom utbildning och tjänstedesign har lyckats hindra befolkningsminskningen och öka livskraften i regionerna. I den lilla kommunen Mittelangeln i Tyskland har man till exempel genomfört ett lyckat utvecklingsprojekt där utbildningen blev den viktiga dragningskraften för kommunen. Utbildningstjänster av hög kvalitet blev en central del av hela kommunens varumärkesbyggande och identitet, vilket lockade nya barnfamiljer till området.
Utgångsläget för utvecklingsprojekten har oftast varit att ha skolan som mittpunkt och att därefter placera andra tjänster inom den offentliga och tredje sektorn, verksamhet inom fritt bildningsarbete och olika fritidsaktiviteter runt den. Förutom att tjänsterna koncentreras fysiskt nära varandra är det viktigt att stärka det sociala samarbetet mellan de olika aktörerna. Det räcker alltså inte med att kommunens socialtjänst eller ungdomsgård ligger nära skolan, utan tjänsterna måste kunna kommunicera effektivt både sinsemellan och med dem som använder dem.
Projekten har inte endast riktat in sig på att bryta den negativa demografiska spiralen, utan har också fokuserat på andra stora samhälleliga utmaningar, såsom lika tillgång till utbildning, samt skolavhopp och social segregering. Målet är att göra det enkelt för invånarna att söka sig till de tjänster de behöver för att förhindra en negativ social utveckling i regionen. En viktig aspekt i utvecklingsprojekten har ofta varit att stärka gemenskapen i regionerna.
Platsbaserad strategi som utgångspunkt för en skoldriven utveckling av regionerna
En nära samverkan mellan skolan och samhället uppstår inte automatiskt, utan är något som måste byggas upp. För att upprätthålla interaktionen krävs noggrann planering, aktivitet och kontinuerlig utveckling. Eftersom grundskolorna inte är homogena enheter i ett nationellt skolnätverk, utan varje skola har en unik samverkan med sin närmiljö, måste utvecklingen ske med en lokal förankring. En modell som har visat sig fungera på ett ställe kan inte som sådan implementeras överallt, utan måste anpassas till de lokala behoven.
Den nationella utbildningspolitiken påverkas för närvarande mycket av internationella trender som tillämpas på landsnivå. De utbildningspolitiska reformerna har på sistone gått i samma riktning i många västländer, och de nationella skolsystemen har blivit mer enhetliga sinsemellan. Man har framfört att skolan, till följd av utbildningens globala harmonisering, har isolerat sig från det lokala samhället och samhället från skolan. Detta har lett till att man på nytt har börjat påkalla vikten av att beakta skolans lokala betydelse.
En utgångspunkt som beaktar mångfalden i skolans lokala verklighet, där den sociala, fysiska, historiska och kulturella miljön uppfattas som en del av skolan, och skolan som en del av denna miljö, kallas platsbaserad strategi. Platsbaserad utbildning anses ofta vara en del av en bredare rörelse där man på nytt vill betona den lokala ortens betydelse i vår globala och digitala tid.
För det första ska en platsbaserad metod identifiera att varje plats har en unik kombination av resurser, såsom naturresurser, socialt kapital, kultur, traditioner, visioner och infrastruktur. De olika resurserna skapar väsentliga skillnader mellan platser, vilket också kan leda till olika typer av åtgärder.
För det andra bygger den platsbaserade idén på tanken att utveckling måste ske utifrån lokalkännedom. Lokalkännedomen bygger på den tysta kunskapen och erfarenheterna hos människor som bor på en viss plats. Med hjälp av den kan man förstå nyanserna i det lokala livet, som strukturella definitioner inte kan beskriva. Den bärande tanken är att lokala aktörer och invånare bäst känner till de lokala förhållandena.
Tjänsternas kvalitet och effektivitet beror i hög grad på hur de passar in i miljön där de tillhandahålls. En utformning av en tjänst kan fungera bra i en viss miljö, men vara helt oförmögen att tillgodose behoven i en annan. Därför är det viktigt att använda lokalkännedom när man utvecklar tjänster. Lokalkännedomen måste dock kombineras med kunskapen hos aktörer på högre nivå med expertis om allmän praxis och allmänna principer.
Lokal information kan bidra till att förstå sambandet mellan lokala och bredare samhällsfenomen och samtidigt minska stereotypa uppfattningar om utmaningar i vissa regioner. Utvecklingen måste utgå från de verkliga behoven i varje region och skola på landsbygden och i städerna. Genom att utveckla nya roller kan den finländska grundskolan inte bara erbjuda högklassig utbildning utan också mer funktionella bostadsområden och starkare samhällen, vilket bidrar till öka jämställdheten och välfärden i hela samhället.
Pauliina Hongisto
Magisterstuderande i kulturgeografi
Helsingfors universitet