Forskningsrön avsedda att främja ledning och utveckling av en interaktiv samverkan mellan olika skolor i kommuner som omfattas av projektet #Uuttakoulua

08.07.2020

Syftet med den studie som genomförts av Centret för utbildningsevaluering HEA vid Helsingfors universitet syftar till att samla in omfattande information om lärarnas och rektorernas uppfattning om skolledning, ledningssystem och skolutvecklingsarbete. Utgångspunkten för denna studie har varit den syn på utvecklande av skolan som har förmedlats av forskningslitteraturen om en uppdelningen av ledarskapet på flera personer, en gemensam vision, samfundsstrukturer och professionell kultur som utgör centrala faktorer i en hållbar och framgångsrik skolutveckling (Fullan, 2001; Hargreaves & Fullan, 2012). Den första fasen av materialinsamlingen för studien genomfördes hösten 2019 i form av en elektronisk enkät som skickades till alla kommunala grundskolor som deltog i projektet #Uuttakoulua. Den senare fasen av studien blir aktuell den nästa höst.

Skolans ledarskap utforskas inom tre områden

Studien består av tre avsnitt, varav det första handlar om uppfattningen hos lärare och rektorer om hur skolsamfundet ska utvecklas. Skolsamfundets utveckling avser aktiviteter där utvecklingsobjekt och mål, arbetsmetoder, genomförande samt utvärdering av uppnådda mål diskuteras bland alla medlemmar i skolgemenskapen (Hargreaves & O'Connor, 2018; Lieberman, Campbell & Yaskhkina, 2017). Den vägledande tanken är att debatten om utvecklande och även verksamhet i linje med de valda målen ska ses som en angelägenhet som faktiskt angår alla. Utvecklingsobjekten härrör från behov som uppkommit inom eller utanför skolsamfundet. I detta avsnitt är det inte bara skolan som professionellt samfund som tilldrar sig vårt intresse utan också att eleverna och deras vårdnadshavare engageras i skolutvecklingsdebatten (Hargreaves & O'Connor, 2018).

Det andra avsnittet fokuserar på lärarnas och rektorernas uppfattning om skolledarskap och skolledningssystem (t.ex. en ledningsgrupp). Ledningssystem är strukturer som har skapats i varje skola utifrån det sätt på vilket skolan leds. Det kan handla om en rektor eller skolledare, gemensamt ledarskap som utövas av flera rektorer (rektor, prorektor/biträdande rektor) eller om ledningsgruppsarbete (Ahtiainen, Lahtero & Lång, 2019). Ledarskap granskas därför inte utifrån ett rektorsperspektiv, även om rektor har en särskild roll i skolans beslutsfattande och i den målinriktade ledningen av skolan. Lärarnas uppfattning om skolans ledarskap och ledningssystemets funktion har visat sig vara relevanta när det gäller lärarnas engagemang i utvecklandet av deras skola (t.ex. Hulpia et al., 2009). Ledningssystem som omfattar mer än rektors befogenheter möjliggör olika kanaler för delat ledarskap och delegering av ledningsuppdrag och utgör därmed en väsentlig del av det valda forskningsupplägget.

På det tredje området uppmärksammas en ledningsgrupp bestående av en eller flera rektorer jämte utvalda lärare (Ahtiainen et al., 2019). Granskningen av ledningsgruppen fokuserar på sammansättningen av ledningsgruppen, erfarenheterna av ledningsgruppsarbete och de interaktiva delarna av ledningsgruppens arbete.

Utvärderingen av de mål som ställts upp i syfte att utveckla skolorna behöver förtydligas

I slutet av juni 2020 lämnade forskare från Centret för utbildningsevaluering HEA till projektet #Uuttakoulua in en delrapport med resultaten från materialinsamlingen hösten 2019. I delrapporten berättas bland annat hur skolans utvecklingsarbete med tillhörande tolkning av arbetets målinriktning visade en del olikheter mellan lärargrupper och rektorer. I enkäten definierades utvecklandet av skolan som all den målorienterade verksamhet i skolan försiggår i syfte att förnya arbetsmetoder och praxis. Med andra ord innebär utvecklingsarbetet i skolvärlden inte alltid nödvändigtvis stora förändringar. Det kan också handla om att sätta upp ett mål för en liten arbetsreform.

I allmänhet ansåg alla respondentgrupper (rektorer, lärare) att målen för skolutvecklingen var relativt tydliga. Rektorerna upplevde målen som tydligare än lärarna, vilket är mycket typiskt, då rektorerna har en mer strukturerad uppfattning än lärarna om hur skolans arbete ska utvecklas. På samma sätt uppfattades dessa faktorer något olika av olika grupper av lärare, av vilka ämneslärarna var mest kritiska i fråga om hur tydligt inriktningen av skolans verksamhet fastställdes. Dessa iakttagelser erbjuder inte mycket nytt för utvecklandet av skolan och granskningen av de mål som ställts upp för skolans arbete, då det är ganska vanligt att personer som arbetar på olika hierarkiska nivåer inom skolan och följaktligen med olika uppdrag, tolkar saker på olika sätt utifrån sin egen erfarenhet och infallsvinkel (t.ex. Lahtero & Kuusilehto-Awale, 2013). 

Utvärderingen av förverkligandet av målen för utvecklingsarbetet föreföll i ljuset av resultaten oklar eller ofullständig. Det är i grund och botten fråga om utifrån vilken kunskap och vilka processer man utvärderar hur de mål som fastställts för skolans utvecklande kommer att förverkligas (Schildkamp & Kuiper, 2010). De metoder som används behöver inte vara komplexa eller arbetsdryga, emedan det är möjligt att integrera bedömningen i skolans rutiner. Utvärderingen kan försiggå under okomplicerade former som ett gemensamt samtal eller en granskning av det arbete lärarna utför individuellt eller i grupp jämfört med de mål som fastställts för skolsamfundets verksamhet.

Resultaten av vår forskning ger dock inte någon mer detaljerad information om den verksamhet som bland rektorer och lärare uppfattas som utvecklande, eller som en utvärdering av hur de mål förverkligats som fastställts för skolsamfundets verksamhet. I enlighet med styrningen i läroplanen för den grundläggande utbildningen (UBS, 2014) gör skolorna i princip en utvärdering av sin verksamhet i förhållande till årsplanen för läsåret, vilket kan betraktas som en av arbetsmetoderna för att kontrollera inriktningen av skolans verksamhet.

Beslutsfattandet om objekt och mål för skolutvecklingen jämte synliggörandet för var och en av utvärderingsmetoderna ser utifrån resultaten av denna studie ut att kräva en översyn av tillvägagångssätten, en tydligare identifiering av den praxis som tillämpas i detta nu, samt en större planenlighet och en kontinuerlig diskussion. Den som anordnar undervisningen bör även axla ett övergripande ansvar för det stöd, den styrning och handledning jämte metoder och anvisningar som ges till skolorna (UBS, 2014). Ur ett perspektiv för ledning på kommun- och skolnivå handlar det om att förtydliga och systematisera verktyg och praxis för kunskapsbaserat ledarskap. Utvärderingen av genomförandet av den verksamhet som fastställts för utvecklandet av skolan och den information som erhållits som ett resultat av utvärderingen är relevant för de framtida riktlinjerna för utformningen av praxis och tillvägagångssätt i skolan (Schildkamp & Kuiper, 2010).

PeD Raisa Ahtiainen & PeM Lauri Heikonen, Centret för utbildningsevaluering HEA vid Helsingfors universitet

 

Linken till den första fasen av materialinsamlingen på finska:

Opettajien ja rehtoreiden käsityksiä koulun johtajuudesta, johtamisjärjestelmistä ja koulun kehittämistyöstä

Tillbaka